singleandfabulous

Jag ska berätta om en man som verkar vara för bra för att vara sann.

Det här handlar om den bra killen, han som jag åkte för att träffa i förra veckan.

Vi träffades på torsdagen, på eftermiddagen, så jag hade hela dagen gått och dragit upp förväntningarna och spänningen var på topp när han äntligen hörde av sig.

När jag promenerade för att träffa honom var jag så nervös att jag höll på att upplösas i atomer.

Jag såg honom på håll.

Han såg mig.

Jag log med hela ansiktet, sådär så det verkligen inte går att vara diskret, även fast man vill.

Han kramade mig hårt och länge och sen blev det ett sånt där lite halvpinsamt ögonblick när vi skulle till att antingen kyssas eller låta bli att kyssas.

Precis då ringde min telefon.

Fan.

Eller om det var tur.

Han verkade lite upprörd över att jag hade vridit mig bort, så jag kysste honom där på trottoaren.

Underbara människa, som är så fantastiskt bra på att kyssas!!

Sen bjöd han mig på mat.

Sen gick vi till ett annat ställe och han bjöd på kaffe.

Sen frågade han om jag ville hyra en film.

Javisst ville jag hyra en film, så det gjorde vi och han bjöd på film och godis.

Han tog med mig till en biograf.

Ja, en riktig biograf som han hade tillgång till, där det bara var han och jag.

Vi satt helt ensamma i biografen och såg på film och åt godis och myste.

Efter filmen gick vi hem till honom och sen satt vi på hans balkong och drack vin och åt oliver till klockan halv tre på morgonen.

Då somnade vi varandras armar.

På morgonen blev det happy ending.

Han är en jävel på happy endings också!!

Allting var så fantastiskt, som taget ur någon amerikansk film om hur den perfekta dejten ska vara.

Jag smälter och vill inget hellre än att träffa honom igen.