It's all a little bit confusing...

Han som betyder mycket för mig och som egentligen inte alls är bra för mig har själv bett om att få en tandborste hemma hos mig.

 

Jag var så lycklig som man bara kan vara i drygt en vecka, sen åkte jag på festival.

Festival är kul, man träffar en massa folk och ibland händer det att man springer på en riktigt härlig kille.

En bra kille.

En som överöser mig med komplimanger.

En kille som är smart.

En kille som är omtänksam.
En som är precis raka motsatsen till han som inte är bra för mig.

Jag hatar att jag alltid handlar på impuls och alltid kastar mig hals över huvud in i nya förbindelser och nya förälskelser hela tiden.

Kunde jag inte vara nöjd nu när jag fått den man jag vill ha till ungefär där jag vill ha honom?

Nej.

För helt plötsligt när man inte letar så dyker det upp en man som skulle kunna vara The One.

Jag har aldrig någonsin sett någon som far till mina barn förut, men den här killen har pappa-potential som inte är av denna värld.

Dessutom är han snygg.

Och han tycker att jag är snygg. Och han är inte rädd för att säga det.

 

Och ja, här är jag, hon som nyss var så kär i han som inte är bra för mig och fem minuter senare är jag hals över huvud förälskad i någon annan.

Kan någon döda mig nu?

Hur kan jag hålla på såhär?

Är jag bara kär i kärleken eller är det här någonting som är normalt?

 

Det enda jag vet är att jag inte kunnat släppa honom med tanken sen jag gick därifrån på söndagen.

 

Sen kom jag hem till han som inte är bra för mig och han verkar vara kär på riktigt nu.


Jag håller på att gå mitt itu.

 

 
 
 
 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0